Mellan varat och intet : En analys av Levinas begrepp "det finns" och dess relation till Heideggers "vara"

Avsikten med min uppsats är att analysera Levinas begrepp Il y a, det finns, som han utvecklar som en del av sin kritik mot Heideggers fundamentalontologi. Levinas diskussion om det finns är riktad mot Heideggers idé att ångesten utsätter oss för intet, något som Levinas motsätter sig eftersom han menar att man aldrig kan nå intet i livet. Den centrala frågeställningen i denna uppsats är varför det finns är ett nödvändigt begrepp, vi har ju redan Heideggers begrepp varat? I min uppsats jämför jag även Levinas idé om det finns med Heideggers idé om långtråkigheten, ångesten och kastadheten. I sitt letande efter varat utforskar Heidegger två sinnestillstånd: det ena, långtråkigheten, uppenbarar varat. För Heidegger är långtråkigheten en stämning bland andra möjliga, där varat som sådant framträder för oss just för att det varande drar sig tillbaka, på ett liknande sätt som i ångesten, den motsatta sidan av samma mynt. I den uppenbaras intet. Mot detta ställer Levinas en annan upplevelse: sömnlösheten, som synliggör det han kallar det finns